Hej du gamle måne!
Jag har fått låna en röst i dag.
En röst full av värme, liv och glädje trots att den inte skulle fått finnas kvar.
Käre gamle måne,
visst såg du boskapsvagnarna rulla i Europa, då för länge sedan?
De rymde 10 hästar eller 80 judar.
Ett par hinkar vatten.
Några hinkar till toalett.
Dagar och nätter med ljudet av låset som klickade till. Det blev mörkt.
Inte ens ditt ljus, min käre måne, kunde lysa deras natt mot dag.
Ljudet av livrädda människor.
- Mamma var är du?
I bland hördes ett svar.
Smörgåsar med ost och rädisor.
Ett dopp i floden.
Andreas.
Allt är borta.
Och det var bara i går.....
Tack Livia!